Tackar min lyckliga stjärna

Här ligger jag i soffan med mitt barn på bröstet. Hon passar på att eftermiddagsvila så att hon orkar underhålla brudarna senare. Jag kunde lägga ifrån mig henne en stund så att jag hann duscha, hon vaknade precis när jag duschat färdigt och somnade sedan om i min famn igen.

Ska jag vara helt ärlig så hade jag nog kunnat skippa duschen i förmån för att få fortsätta mysa i soffan men som tur var så somnade hon ju om efter duschen så här ligger vi nu och myser som tusan. Lia sover bäst nära.

Pappan är på festligheter och vi saknar honom men vi klarar oss så bra så. Jag unnar honom verkligen den här kvällen och jag tackar min lyckliga stjärna att vi äntligen kan och vill göra saker på skilda håll. Därför att jag får sakna honom och blir också påmind om hur mycket vi tycker om varandra. För när man bara är hemma och tar hand om barn då kan det bli lite snäsig stämning ibland. Men en kväll på varsina håll gör mycket för förhållandet skulle jag tro, i alla fall känns det så.

Jag tackar också mig själv för att jag valde mat som bara kräver förberedelse och som vi ska laga tillsammans. Ni får se senare vad det är jag kommer bjuda på. Jag är tacksam att jag tänkte på att jag kan ha en sovande bebis eller en bebis med mindre glatt humör att ta hand om. Även efterrätten blir av det enklaste slaget. Man ska inte krångla till det och göra det svårare för sig själv än vad som behövs.

Önskar er en fin lördagskväll!

image

Här mös vi i soffan för några dagar sedan 🙂