Finfrämmandet i miniformat

Vi hade sådan tur att vi fick besök i dag. Ett riktigt storbesök fast i väldans litet format. En lite Valter, sex dagar gammal närmare bestämt. Och oj! Vad Lia helt plötsligt blev en stor bebis. Vi fikade, myste med varsitt barn i famnen och pratade erfarenheter.
IMG_1277

Efter att några läsare delat med sig angående min tes om flaskmatning kan jag konstatera att det självklart bara råkat vara en slump att flaskmatande mammor gett mig liknande råd. Det förstod nog säkert både ni och jag eftersom att bebisarna kan vara lika på några områden men främst vara väldigt olika på andra. Till exempel när det gäller nattning och matning.

Jag vill tacka för att ni delade med er av era nattningsrutiner, tips och peppningar. Det fick mig att inse att vi alla har utmaningar som vi kämpar med. Det fick mig också att tänka efter lite. Jag tänkte på att jag verkligen måste försöka jobba med att vara här och nu och njuta av allt det fina och inte bara stressa, fokusera och vara nedstämd, även om nedstämdheten såklart inte är något jag väljer. Jag vill verkligen försöka orka vara glad och så lycklig som jag vill vara tillsammans med min lilla familj.

Det är ingen idé att stressa över det här med nattning och rutiner. Det kommer ju att gå till sig vilket som. Tack vare er, så har jag lyckats hålla ett väldigt bra och ”här-och-nutigt” humör idag. Minilainen har fått ligga i min famn hela dagen medan hon sovit, bara för att jag känt att jag vill passa på att njuta av henne och den lilla tid hon ändå kommer att vilja spendera sovandes i min famn. Just denna dag av alla dagar valde hon dessutom att sova i min famn som hon gjorde när hon var liten. Där sov hon medan jag höll mitt huvud så nära hennes att jag kunde känna hennes andedräkt mot min kind. Till sist blev jag så kissnödigt att jag var tvungen att lägga henne ifrån mig. Annars hade jag gärna suttit så hela kvällen.

IMG_1282

Kanske var det även besöket av den lilla bebisen som gjorde mig påmind om att den här lilla stjärnan kommer att växa upp och det går ganska fort. I dag är det en lycklig mamma.

3 thoughts on “Finfrämmandet i miniformat

  1. Lotten skriver:

    Vilken mysig bild på er! Gillar hur du tänker att vara mer i nuet och det är verkligen något jag också försöker även om det är så lätt att tänka att om jag provar si och så, så kaanske… Här har vår lilla från en dag till en annan börjat sova 2-3 timmar på förmiddagen, från tidigare en orolig halvtimme. Vet knappt vad jag ska göra med all ny tid!

    • Mikkalainen skriver:

      Tack =) Ja kanske ska bli mitt nyårslöfte? (Vara här och nu). Känner igen det där. Lia hade också en sådan period, ibland fortfarande. Då står en där handfallen och vet inte alls vad en ska göra med tiden. Ofta har jag tänkt; vågar jag påbörja något innan hon vaknar?

      Annars är mitt tips att unna sig lite go’fika den där tiden 😉 Älskar fika 😀

      • Lotten skriver:

        Go fika råder det ingen brist på, haha, vi fikar som kungar varje kväll på resterna från Iris dop.

        Hann lite av varje, städa på konstiga ställen, äta lunch med en bok som sällskap och inte minst beställa lite julklappskläder till lillan.

        Superbra nyårslöfte, jag hakar på!

Kommentarer inaktiverade.