Jag ser det snöar, det var ju roligt hurra!

 

 

Nu blir det vinter, nu blir det vinter som vi har väntat hurra! Nu åker vantarna fram och… jaja nu kanske kan resten. Här har jag lekt lite ”hobby-redigerare” med ett försök att knäppa bild utan lång slutartid och stativ (Jag tror att det är det som krävs för att fånga snön. 
första snön
Det var ju skitsvårt att fånga de små, allra första, snöflingor som nu faller utanför vårt fönster. Men om ni tittar väldigt noggrant i fokusområdet till vänster så ser ni kanske små vita ”pluppar”. Det mina vänner är första snön!

 

lia

Självklart packade vi ihop oss och tog med Bob ut på en minipromenad. ”Minipromenad om hunden själv får välja” Det hade varit Bobs punchline om han var en reklam. Bob älskar att vara ute men vara vid rätt väderlek. Minsta fukt i luften så känns inomhus mer lockande. Tyvärr kommer han inte ihåg tre sekunder efter att dörren stängt att det faktiskt inte är hans idealväder. Vilket gör att han så snart vi kommit in, längtar ut igen. Han älskar ju trots allt att vara ute. Nästa inköp vi behöver göra är därför, nu när det börjar bli kyligare ute, en ny vinterjacka till Bob.

Mini själv då? Jo, hon drakgrät som vanligt av trötthet men tystnade så snart hon blivit inpackad på det härviset och hennes söta knappnos färgats röd av kylan. Där låg hon så sött och tittade på mig medan vi promenerade med Bob. Väl inomhus igen somnade hon gott på mitt bröst efter endast en liten protest. Nu ligger hon här bredvid och sover så gott medan hon likt Maggie i The Simpsons snuttar på sin napp. Hon förstår nog inte själv hur mycket vi tycker om henne. Ibland vill jag bara puss på henne tills pussarna tar slut (aldrig, med andra ord. För pussar kan ju inte ta slut).