Stark-snabb, Björn-örn – Hur mycket ska vi aktivera?

Nu har jag precis läst färdigt Stark som en björn Snabb som en örn av Kalle Zackari Wahlström. Den verkar fungera precis som den är tänkt då jag någonstans i mitten av boken gjorde mig kladdkaka och glass. Därefter tränade jag. Helt i linje med Kalles bok. Jag gillar den väldigt mycket, boken alltså och jag blir påriktigt sugen på att träna. Av vilken bok har jag tidigare blivit det? Ingen skulle jag vilja påstå. Så nu är det den här personen om försöker ta sig tid att göra övningarna som jag fått från BB. Fick med mig övningar att göra, varför fick inte pappan några övningar? Han kan väl också behöva träna efter förlossningen? Eller vänta, dom kanske visste att han tränar fotboll, så måste de vara!

I dag har vi tagit det ofantligt lugnt. Vi har inte haft teven på alls utan istället har vi lekt, sovit och läst bok. Det är en ny grej för Lia. Tidigare har hennes liv sett ut som så här: sova, äta, utsöndra det ätna och börja om. Nu har hon lagt till mer vakenhet i repertoaren så nu ser det mer ut så här: Sova, äta (ibland), ibland vill vi leka på en gång, leka, utsöndra det ätna och sedan sova igen. Det märks att hon blir tröttare snabbare när vi lekt lite. Då blir hon grinigare snabbare och somnar på bröstet kvickare. Om ni undrar vad lek innebär så kallar jag alla små aktiviteter vi gör för lek, så som att ligga på madrass på golvet och träna lite. Så som att göra pruttljud på fötter och mage och rakt ut i luften. Så som att ligga under mamma medan hon tränar och gör t.ex. armhävningar (inte riktiga, det orkar jag inte). Kanske har vi aktiverat lite väl mycket i dag och efter att hon kräkts efter att jag dansat med henne (guppade till en låt, hon vart grinig och när vi lade oss för att vila kom lite av mjölken hon nyss ätit upp, smart mamma som dansar efter maten) insåg jag att vi kanske inte behöver stimuleras hela dagarna. Ibland kanske det är okej att lägga i från sig barnet utan att konstant titta på det och prata med det. För JAG MÅSTE JU NJUTA OCH FÅR INTE MISSA EN SEKUND FÖR DET GÅR JU SÅ FORT SNART ÄR HON VUXEN! Det kanske kan få vara okej att sätta barnet i babysitter och gunga med en fot medan jag tittar en stund i ett modemagasin – numera interör design. 

Dagen har i alla fall känts väldigt perfekt. Det har inte känts lika hjärndött att ligga i sängen och läsa en bok medan hon vilar som när jag spenderat dagen med att bara titta på teve. Snart kommer jag börja ta tag i hemmet också speciellt nu när jag fått sjalen. Men än så länge njuter jag av att kunna mysa med bebis, se på film och läsa böcker hela dagarna. OCH det tänker jag inte ha dåligt samvete för. Dessutom känns det inge roligt att hålla på här hemma, är liksom redan på väg till huset i både kropp och själ känns det som. Planeringen för hur vi ska ha det fysiskt och hur det ska kännas psykiskt är i full gång.

Trött mamma och trött bebis.
Bild 2014-09-04 kl. 19.36 
NU: Böda Camping. På teve alltså, vi ska inte åka dit just nu.