Sju dagar kvar till beräknad förlossning

I dag är det är en vecka kvar till beräknat förlossningsdatum och just när jag trodde att det faktiskt inte kunde utvecklas så mycket mer i magen, tänkte att hon bara ligger där och bli en tjockis så händer det.

I går när vår lilla familj samlats i soffan, jag, Bob, magen och sambon så trycker hon sig ut genom magen och ba: -Tada här är jag mamma och pappa! ….Inte riktigt men nästan. Tidigare har hon tryckt med någon lite areal av sin kropp. Ett knä, en liten hand och ibland en lite större rumpa men i går gav hon oss en show med hela hennes ben. Magen knölade sig på så många fler ställen än innan och vi vet inte om det var en fot och ett knä, eller hela underbenet och en häl kanske. Trots att det kändes som att hon höll på att ta sig ut genom magen som en alien vilket känns både obehagligt och lite smärtsamt vid tillfällen så är det fantastiskt häftigt att hon tränar sig allt hon kan för att snart klara av livet utanför min trygga livmoder.

För i morgon går vi in i vecka 39+0 och då är det högst tre veckor kvar tills vi får träffa vår dotter. Rädsla till trots så längtar jag efter vår Minilainen nu. Jag vill ha henne på utsidan och gosa med henne nu, inte bara gossas med magen.

Minilainen