Jag är en kändis

Eller min pappas familj är. Senast jag var på posten och hämtade paket så frågar damen i kassan -Hon läser upp mitt efternamn, är du möjligtvis med släkt med X och X? Ja, det är mina kusiner, svarar jag. Då berättar hon att när hon var 15 år hade hon varit barnflicka till dem. Damen i kassan var om jag skulle gissa i kanske 60+ åldern nu och det här var ju alltså ganska länge sedan. Många av mina kusiner på den svenska sidan är äldre än mig och jag har inte så bra kontakt med så många av dem. Vilket kanske är tråkigt men det har fallit sig naturligt för oss då även min pappa är det ganska mycket yngre syskonet och barn och familj kom senare in i hans liv än i de andra syskonens liv. Nog om det.

Så här har det sett ut genom hela mitt liv. När det hör efternamnet frågar de: är du möjligtvis släkt med? Det verkar alltid vara någon i byn jag bor i som känner någon i min släkt. Detta tycker jag är väldigt roligt och har tyckt varit roligt under min uppväxt. När sedan mina yngre syskon började skolan så frågades de om de var syskon till mig. Så jag antar att jag är lite kändis ändå.

Därför kommer jag ju likt Kardashian, Hanna&Magdalena Graaf eller Löwengrip att byta efternamn. Så när jag och André gifter oss då bli det dubbelnamn helt enkelt. Det går ju inte att byta bort sitt kändisskap!

Däremot lever jag inget glamouröst liv just nu, vilket man kanske borde om man har en kändisfamilj? Typ Hilton eller Jacksons? Men nej, just nu försöker vi skriva ett pm till b-uppsatsen, jag försöker börja plugga till tentan som är på lucia, alltså snart. Så det är vad vardagen består av just nu.

//Lite kändis men mest en vanlig studentIMG_5742
Familjen är bäst!

Länge sedan jag bloggade

Så nu när det har varit en sådan bra dag så tänkte jag att jag skulle dela med mig.

Idag har vi, i uppsatsgruppen, orkat jobba fram en bra början till vårt uppsatsPM till B-uppsatsen.
Idag har jag fått JA på min praktikplats. Så nu är våren säkrad.
Idag har jag köpt den första julklappen och det känns så bra att vara igång med det. 

Jag har checkat av två saker på ”att göra listan” och och och!!! Fått inside-info om att det kanske kommer blir ett hus tillsalu där jag och André vill bo. Det hus där jag för inte länge sedan sa. Tänk om vi skulle få flytta in där! Håll tummarna för att det i framtiden blir vårt.

Bild 2013-11-25 kl. 17.57
Första paketet! Vad kan det vara? Och till vem?

Bild 2013-11-25 kl. 17.57 #3
Ser ni va långt håret mitt ha blivit förresten? Har haft det uppsatt efter duschen, därför det ser ut som ett strul… inte för att jag någonsin fixar eller kammar håret annars heller men.

Vecka 10

Nu minskar risken för missfall för varje dag och bebisen fortsätter att växa på sig och utvecklas massor. Den är ca 3 cm nu och har fördubblats i storlek och vikt från vecka sju. I vecka nio har jag mått skit! På riktigt! Jag har haft kraftig huvudvärk och mått illa, inte heller magen har fungerat som man önskar. Men nu hoppas jag har vecka tio ska föra med sig lite bättre tider med lite mer energi och kanske lite mindre illamående och huvudvärk. Har fått hoppa över ganska mycket tid i skolan eftersom jag mått så dåligt. Men man måste tillåta sig att vila. Något som hjälpt är piggelin. Det har verkligen hjälpt!

I morse gjorde jag gravidyoga för första gången. Jag älskar yoga och har tidigare kört mycket hemma tills jag inte gjorde det längre…Varför slutar man med saker man mår bra av? Nu tänkte jag i alla fall börja köra gravidyoga. Vart tipsad att det fanns på youtube och där hittade jag en bra som är på endast tio minuter. Perfekt!. Jag har ju inte kunnat träna eller motionera på länge eftersom jag inte mått bra men nu verkar lite av energin komma tillbaka.

Nu ska jag fika frukost och se på Disneyfilm medan herrarna i huset ligger och latar sig i sängen.

God morgon!

Det är som att vara bakis…varje dag

I alla fall för min del. Jag vaknar med huvudvärken från h-vetet och är helt skakis i kroppen. Det finns inte en chans att jag ska kunna göra någonting alls innan klockan tio. Ni som känner mig vet att jag är väldigt morgonpigg. Det är jag inte nu längre. Sen resten av dagen går jag runt och har ont i huvudet, mår illa och är skakis….Ja precis jag går runt och är bakis fast jag inte druckit. Tack för den liksom.

Förhoppningsvis blir det bättre efter denna vecka. Jag har läst att hormonet går upp som sagt och att det under samma vecka sjunker så kanske kanske att jag får bli bättre till helgen. Annars får vi hoppas att det släpper till efter vecka 12. Jag måste ju kunna hantera vardagen liksom…

Just nu ligger jag och Bob i soffan och myser till Nyhetsmorgon. Något som är väldigt bra är att han är väldigt lugn när han är hemma med mig på dagarna. Han leker mycket med sig själv och sen sover han. Det enda han kräver av mig är promenader och när vi väl kommit utanför dörren så mår jag mycket bättre av den friska luften. Men just nu kan man säga så här jag mår bättre medan ja är ute och andas frisk luft och medan jag äter och tio minuter efter att jag ätit. Sedan kommer allt tillbaka igen. Så lösningar är alltså att jag ska tugga på något konstant medan jag står utomhus eller går runt hela dagarna utomhus. Det finns inte en lösning med andra ord. Bara att gå igenom och hoppas att jag får njuta av lillhen i magen.

I går var jag nära att ringa mamma

Vi har ju bestämt att graviditeten ska avslöjas på julafton som en liten julklapp. Men igår var graviditeten inte snäll mot mig. Jag mådde illa och hade den mest sprängande huvudvärken, snäppet innan migrän. Och tröttheten…det var nästan omöjligt att fokuser. Jag fick hoppa över föreläsningen och åka hem från Frida som jag var och fikade hos igår. Som tur var kunde pappa ha Bob för jag hade verkligen inte fixat att vare sig gå ut med honom eller något annat.

André kunde komma hem tidigare så han fick ta Bob och på kvällen vart det lite bättre. Jag läste någonstans att detta ska vara den värsta veckan då Hccg hormonerna slår i höjden men att dom sjunker sen. Förhoppningsvis stämmer detta och förhoppningsvis blir det bättre.

Tiden går i alla fall fort. Idag är det bara 25 dagar kvar tills bebisen är 12 veckor!

Vecka 9

Enligt gravididetsappen så ska vi ta fram konfettin. Nu är embryot inte längre ett embryo utan ett foster. Man kan nu alltså med mer anledning kalla det i min mage för bebis.

Däremot har magproblemen ökat men jag har kommit på att det förmodligen beror på åksjuketabletterna som innehåller laktos. Jag tror helt enkelt att jag får ta mig igenom veckorna som är kvar nu med illamående. Och helt enkelt hoppas att det avtar och slutar helt.

Magen har svällt lite och brösten blivit tyngre och svullnare. Jag mår för det mesta konstigt och har svårt att få saker gjorda då jag mår illa hela dagarna. Nu är det bara tre veckor tills vi går in i vecka 12 och jag känner mig både mer rädd och avskräckt. Hur ska jag fixa det här och tänk om barnet inte är friskt? Tänk om det får problem senare i livet eller om det föds med något handikapp. Jag hoppas du mår bra där inne lilla bebis och att du får komma ut frisk och kry.
Just nu är bebisen stor som en jordgubbe och jag har en stark känsla av att det är en flicka.

20% eller 1/5 har passerat

Och imorgon går vi in i vecka 9. Då är det bara tre veckor kvar till vecka 12. Känns just nu mest skrämmande men jag antar att det hör till.

Jag går mest runt och mår illa hela dagarna och får fett hår på en sekund. Men annars är allt bra. Hugger lite i magen ibland och har ”sendrag” i magen. Också det verkar höra till.

Igår var vi och skulle käka kinamat….Det gick INTE. Det enda jag kunde äta var räkchips. Det vart dyra räkchips men jag kunde verkligen inte få i mig maten. Då jag tyckte att den smakade äckligt och konstigt och började må illa av den. Fick åka hem och äta fil till middag istället.

Jag äter just nu åksjuke-tabletter rekommenderade av barnmorskan men de innehåller laktos och de gör mig trött. Så på kvällarna har jag istället för att må illa, haft uppsvälld mage och mått konstigt. Så just nu får jag välja pest eller kolera… Men enligt barnmorskan så går det förhoppningsvis över mellan 12-14e veckan. Hoppas!